Veronica Aka Onkastanka

Vi fick åka in igår till klockan 1...
Vi stannade på vägen och jag köpte med mig en torr snuskig macka och lite apelsin juice från Statoil så jag inte skulle kräkas på sjukhuset.

250kr kostade det. Och sen var det bara att sätta sig och vänta.

Vi fick gå och göra prover.
Stick i fingret och blodtryck.
Jag har ingen aning om det var bra eller dåliga värden. Vi fick inte höra någonting om dom. Det fick vi inte förra gången heller frens vi frågade. Och den här gången glömde jag det.
Det var samma sköterska som förra gången, men den här gången sa hon till iallafall att hon skulle ta blodprov, men blev sen lite sur för att jag hade tjocktröja på mig. Men det gick att ta blodprov ändå.
Hon hade ett par stora vita trosor med röda blommor som vi såg igenom hennes vita sjukhusbyxor som Erik och jag skrattade åt.

Sen satt vi och sneglade in i undersökningsrummet för att försöka se vad det var för läkare vi skulle få.
Vi hoppades på att det inte skulle vara den som vi hade sist där. Den manliga unga som fattade typ 0 och fick varken datorn att funka eller hade lust att svara på mina frågor för han hade inga svar.
Men som tur var såg Erik att det var en tjej.
Eller ja tant såg vi sen, med byxorna uppdragna på benen och strumporna uppe långt på benen och såg lite allmänt förvirrad ut.

Men hon var super!
Miss Östergren och du heter väll inte Miss du oxå? Som hon sa till Erik lät oss komma in och sen skulle vi göra ett VUL.
Alltså köra in en ultraljudstav i Punnanin.
Och vad såg vi först... Ja typ ingenting...
O sen! VÅr bebis! O den levde!
Och hade fått ryggrad.
Sen så fick hon den att sparka. Den låg på kbä och sög på tummen. Peta hon lite mot den så blev den arg och sparkade.
Åh vad lättade vi blev!
Jag som sagt till Erik att jag skulle böla, gjorde inte det som tur var. O kan ni förstå att jag säger något sånt. Jag som inte ens gillar barn. Men jag gillar den i magen. Det bara är så... Det kan nog ni andra inte förstå förens ni är med om det själva.

Vi fick tillomed gratisbilder, som jag ska lägga upp senare när jag hittat mobil sladden.

Men blödde gjorde jag inte just då, men hon kände på livmodern eller var det var så sen blödde ag ganska mkt. men det var ingen fara sa hon. Bara och ta en binda sen. Haha
Och varför jag har ont är för att mina ligament håller på att dra ut sig och då kan det kännas som knivhugg i magen... Man får leva med det.

Så nu är jag hemma, glad och ganska pigg på något konstigt sätt jag inte kan försklara.
Stod nyss och höll på att spy i köket för att jag rörde mig för mycket. Men nu är yougurten framtagen iallafall.


Sen ska jag nog göra något... Får se vad jag kommer på.